Julbordets historia
Skinka, köttbullar och sill, det är julbordets absoluta favoriter. Men när hela världen blivit vårt skafferi förändras även julmaten. Sushi med risvin, skaldjursjulbord med hummer och champagne eller svenskt julbord till sjöss, nu kan vi välja julbord efter eget tycke och smak!
Julbordet står dukat, överdådigt och grant. Det är röda dukar, många tända ljus och omsorgsfulla juldekorationer. Ingenting saknas när kameran glider över sillen, laxen, det kallskurna, köttbullarna och skinkan. Runt det gigantiska köksbordet har hela familjen bänkat sig, hembiträdena såväl som husets patriark. Ingenstans skildras drömmen om julbordets fröjder mer konkret än i filmen Fanny och Alexander. Vid det här julbordet möts hög som låg. Den långa hösten är över. Festen kan börja.
Och firat jul har vi svenskar gjort ända sedan vikingatiden. På hösten fylldes förråden med mat inför vintern. Om man nu firade jul, som vi menar med julfirande, fanns i alla fall gott om kött, bröd, och öl på bordet! Kanske är vår tids skinka en kvarleva från vikingagillets fläskfrossarfest när grisen slaktades? Av grisen blev ju såväl skinka, korvar, pressylta, revbensspjäll som grisfötter. Inte heller är det helt omöjligt att tänka sig att köttspadet användes som ”dopp i grytan”.
Generös jul
Vikingarna ”drack jul”, det vill säga nybryggt starkt öl i stora mängder! En del forskare tror att julen var förknippad med midvinterblot, en offerfest under vintern, när man slappande av och roade sig rejält. Under medeltiden åt folk såväl lutfisk som festgröt till jul. Lutfisken lagades av torkad sej, torsk eller långa och las i blöt innan den kokades. En tradition som kom från den medeltida katolska julfastan då man lät bli att äta kött. Den som hade pengar kokade risgrynsgröt, medan den fattige fick nöja sig med gröt kokad på mjöl och mjölk. Fläskkött, nybakat bröd, smör, gröt och eget öl – så såg julmaten ut genom århundradena hos bönder, likaväl som hos fint folk.
På bondgården inledde man julkalaset med ett dopp i grytan till lunch, medan resten av julmaten dukades upp till kvällen. Och det skulle vara det bästa huset förmådde, för att visa på att man hade pengar och var generös. Ju större plånbok, desto fler rätter! Men man åt inte upp alla rätterna på julbordet, en del skulle stå kvar som prydnad. Julhögen, brödhögen med olika slags bröd, sovel, smör och grishuvudet lämnades kvar på bordet under hela julhelgen.
Man fick inte heller glömma gårdens lilla skyddshelgon, hustomten. Han skulle ha en tallrik julgröt för att känna sig uppskattad. Att visa omtanke har länge varit en självklarhet under den svenska julen. De som kom på besök fick alltid smaka av julmaten. Även hos rikemansfolk handlade julmaten om jämlikhet. Alla fick vara med och njuta av det goda. Ofta tog man dopp på stående fot i det välstädade köket. På kvällen njöt man av resten av julmaten i matsalen. Det var också hos bättre bemedlat folk som trenden uppstod att lägga mandel i gröten. Den som fick mandeln skulle bli gift – om man inte redan var det.
Klassiskt julbord en trend
Intresset för julbordet blev allt större under 1800-talet. På det klassiska julbordet skulle det vara mycket mat på bordet och rikt utsmyckat med band, girlanger, porslin och julprydnader i rött och grönt. Det var också då man lyfte in julgranen och jultomten i hemmen. Men det riktigt överdådiga julbordet blev på modet först under 1900-talet. Husmödrarna hade fullt upp med att stoppa korvar, göra kalvsylta, lägga in sill, trilla köttbullar, tillaga skinkan, baka vörtbröd och annat bröd, ordna med godsakerna, ölet och juldekorationerna. En heltidstjänst, utan tvekan. Men när kvinnorna klev ut i arbetslivet fanns ingen tid för korvstoppning. Köpa färdigt blev alternativet, för drömmen om julen levde fortfarande kvar. På 60-talet blev vi mer hälsomedvetna, medan 70-talets jular handlade om solidaritet och att tillbringa så liten tid som möjligt i köket. Skinka på burk var ingen ovanlighet på julbordet, hur hemskt det än låter!
Nygamla traditioner
Pendeln svängde dock, som tur var, idag lever drömmen om det ”klassiska” svenska julbordet starkare än någonsin. Gärna traditionellt, men lite hälsosammare, med internationella inslag och skräddarsytt efter vars och ens smak. Julbordets tio i topplista stavas: skinka, köttbullar, sillinläggningar, prinskorv, Janssons frestelse, gravad och rökt lax, julkorv, sillsallad, rödbetssallad och kalvsylta. Rätter som många julbordsgäster tror är gammal tradition, men det är faktiskt bara korven och syltan som är riktigt gamla traditioner. Resten av rätterna har smugit sig in på julbordet de senaste hundra åren. Många av dem känns dessutom igen från det svenska smörgåsbordet. Det är väl inte helt otroligt att tänka sig att julbordet om hundra år kommer ha förändrats ytterligare. Kanske finns såväl kebab, pizza som pasta på julbordet år 2100!
Hemlagad julmat bäst
Men oavsett vad vi lägger på tallrikarna är det kvalitet som gäller, både på krogen och hemma. För om vi njuter av julbordet med familjen på julafton, så har julbordet också blivit en fest som många firar med jobbet. Stockholms krögare har fullt upp hela hösten med att förbereda inför anstormningen under december månad. Och utbudet speglar vår tid. Det finns många läckra svenska julbord på såväl landbacken, som till sjöss, eller ute i skärgården. Den som är nyfiken på gamla fina slott kan njuta av julmaten i ståndsmässig slottsmiljö. Och om man vill ha variation på julmaten dukas både japanskt som thailändskt julbord. Sushi och saké istället för sill, wokad kyckling med nudlar istället för skinka! Varför inte, i vår tid gör var och en som han eller hon vill. Flera krögare erbjuder även julbord med marint tema. Att frossa i hummer och champagne känns inte helt fel. Och när magen och själen fått sitt finns flera julbord där gästerna själva står för underhållningen – så glöm inte att ta på dansskorna.
Stockholm JulbordsGuide hjälper dig att hitta julbordet som passar just dig. Njut av det generösa utbudet och glöm inte att det inte behöver handla om antingen eller – utan lika gärna om både och. God jul!
